home sweet home
Jag cyklar genom halva staden, kanske till och med hela staden, och lyssnar på poddcast. Sen sätter jag mig på innergården och läser en, eller två, sidor ur en bok. Finner knappt någon ro men lyckas i en kvart. Jag blir distraherad av mina egna tankar som egentligen inte är så tydliga, mest disträ. Det luktar vårrullar när jag kommer hem. Vårrullar och sweet chili sås. Matoset har fastnat i lägenheten och tagit sig ut till hallen. Jag lägger nycklarna på hallbordet och känner mig lättad. Det känns alltid tryggt att komma hem. Home sweet home, precis så. Tyst och lugnt och skönt. Till en början vill jag stanna hemma resten av dagen. Sätta mig i fåtöljen och blicka ut på grannarnas balkonger. Kanske sitta vid matbordet och pilla på växterna. Dricka kaffe och skrolla runt på datorn. Tryggheten och lugnet. Men jag blir fort rastlös, skriver till någon om att mötas. Stressar iväg och längtar lite hem varje gång jag går ut. Det kanske ändå är det ett hem ska vara. En trygg hamn där man lägger båten vid. Sen flyter man iväg igen på okända hav.