Scener ur ett liv

Myggfan surrar i örat på mig och kommer allt närmre och närmre. ”get off me motherfucker” säger jag och viftar med handen och slår den mot bröstet, myggan tystnar. Gud knark, jag menar snark. Vad trött jag blir på såna små vampyrer. Det suger blodet ur mig, hela livet ur mig. Som karlar med huggtänder som suktar efter min stolthet och självrespekt. Suger den ur mig tills jag är ett livlöst byte i botten av brunnen fylld med tårar. Längst ner ett trasigt hjärta som ligger uppfläkt och ruttnar, ropar på hjälp men vem ska hjälpa mig. Allt har sitt pris. Men hör och häpna, nu är myggfan död och jag kan läsa min bok ifred.

-

Vinden i håret och saltvatten i ögat. Måsarna skriker ovanför och blåsten är så hård att det är svårt att andas men ändå så friskt, som en kallsup. Stranden och havet är som en frihet. En biljett till himmelen. One ticket to heaven please. När jag tittar mot horisonten är det som att ett lugn infinner sig. Där finns oändligheten, i sanden mellan tårna.

-

Alla ansikten överallt som ler och som inte ler, hej hej hemskt mycket hej, säger jag för vad fan gör en annars. Vinkar glatt och är en snäll tjej. Kvinna. Till slut tröttnar jag väl på skiten, blir uttråkad och glömmer att lyssna. Tråkiga människor är jag gott utan. De stackarna får inte ens en chans. Men jag kan roa mig själv, se hur jag skrattar: hahaha, mellan hyllorna på ICA. Gula citroner blir gott till smoothie tänker jag och skrattar högt. Har haft holken i handen och känner ingen skam längre, gömmer ansiktet i tröjan för fan vad kul allt är inne bland hyllorna med brödlimpor.

-

Står i någons trånga studio och trampar till musiken. Ljusslingorna blänker som stjärnor i taket. Jag väntar på att alla ska lägga sitt skit i en rak linje. Ingen hade klarat sig om den amerikanska polisen stod och frågade om vi kunde balansera för linorna är så snea och tjocka. Jag räknar alfabetet på engelska baklänges. Z Y X on and on. Kanske får jag gå fri då. Nejmen tack tack och skål på dig. Hej hej hemskt mycket hej. Sedan orkar jag dansa till solen går upp och fyfan vad tiden går fort när en har roligt. Cyklar runt stan och klottrar med rosa sprej fast jag inte ens vet hur en stjärna ser ut. Skäms på cykeln hem med en filt omkring mig. Hurtiga träningsbyxor går fort med sina hundar och tanter cyklar förbi på morgonkvisten. Vad glor ni på tänker jag och gömmer mig bakom den stulna Norrlands Guld filten. Undra vem som snott den ikväll. Allt och inget är jag men för feg för att vara tjuv. Jag tackar för allt. Bockar och bugar. Tack tack, sa fröken. Förutom för andras öl och kanske ett och ett annat glas från baren. Ingen saknar väl en öl. Eller en Norrlands Guld filt för den delen.

 

enmiljontankar, skrivna här och nu, skrivövningar | | Kommentera |
Upp